I Almunecar står det bänkar gjorda i mosaik i vitt och blått längs en stor del av strandpromenaden. För den som gör en promenad finns det alltså många möjligheter att sitta ner och vila benen

Vi tar ibland en fika med churros när vi går ut . Oftast får man riktigt gott kaffe och Manfred gillar dessa churros 

 

Den 5:e januari gick den stora årliga julparaden av stapeln ( Cabalgata de los Reyes Magos ) En färgsprakande högljudd tillställning med fantasifulla korteger och dansare som drar fram på gatan . Alla invånare och alla barn står förväntansfulla och väntar . Barnen har stora påsar som dom stoppar godisarna i , som i stora mängder kastas ut från vagnarna. 

En dag fick vi följa med våra vänner till den glömda  staden . Vi åkte på en mycket smal och slingrande väg en bit upp i bergen nordväst om Frigiliana . Byn heter El Acebuchal där bodde ca. 150  personer innan den övergavs nån gång på 40 talet . Anledningen lär ha varit att Francos motståndsmän gömde sig här uppe i grottor i bergen .Dom kom ner och provianterade i den lilla byn som ligger skyddad av bergets sluttning . Då dessa män inte hade pengar att betala med och den lokala polisen Guarda Cevil  gjorde täta kontrollbesök blev det ohållbart att bo kvar i Acebuchal , trots  att det annars fanns goda förutsättningar för att leva och arbeta här . 1998 beslöt en kvinna med anknytning till byn sig för att tillsammans med sin man börja rusta upp byn . Sen fortsatte upprustningen av husen och en restaurang öppnades Restaurangen är känd för att servera god mat men tyvärr var den  stängd den här dagen . 

Flera vandringsleder utgår härifrån .

Mysig liten by med endast ett fåtal små vitkalkade hus

Här ser man hur byn ligger i kanten av berget och hur solens strålar når fram däremellan 

 

Den lilla tavernan som hade stängt 

Byns egna lilla kapell 

Och tydligen växer det nappar på träd här . 

Utflykten fortsatte till fina Nerja där vi lunchade på en restaurang vid stranden .  Fina fräscha sallader blev vi serverade . Påfallande mycket mer turister här än i Almunecar 

På andra sidan gatan finns ett café Nybakat , där vi tog en kopp kaffe på maten . Här kan man även få svenskt fikabröd, kanelbullar, semlor m.m 

Eftersom vi var väldigt mätta hade vi karaktär nog att avstå från dessa godbitar . 

Vi har naturligtvis också vandrat runt här i Almunecar och tittat på borgen Castilien de San Miguel 

dom gamla saltkaren i Majueloparken

Här i El Majueloparken växer ca 400 träd o buskar från olika subtropiska länder 

Parken ligger alldeles nedanför San Miguel 

Många statyer är utplacerade i parken 

Går man och promenerar i gamla stan finns det alltid något att titta på

Och varje dag går solen upp och blir ett populärt fotomotiv

 

Här har en ensam häger kommit på besök 

Så här kan det se ut där det finns en frisörsalong.

Förövrigt har jag klippt mej . Blev väldigt kort men växer väl ut och för 14 euro kan man knappast klaga

Nu var det fest . Marianne fyllde jämna år och bjöd oss på ett fantastiskt fint party . Vi blev bjudna till ett plats strax utanför själva staden .  Där bor ett svenskt par sedan många år.  Ett ställe med stor trädgård och en fantastisk utsikt . 

Utsikten över omgivningen var magisk 

Efter cavan blev det en promenad genom trädgården med information om olika träd och hur dom växer och hur dom bör skötas . Intressant var också historien om hur dom olika växterna kommit till Almunecar för tusentals år sedan . 

Chirimoya och avacado är dom frukter som odlas allra mest här . Avacado är en växt med många olika sorter . Det finns  ca. 400 st sorter totalt i värden men här odlas ungefär 20 st . Bacon , Fuerte och Hass är här dom vanligaste. 

Till dessert bjöds en god och vacker pavlova 

Ja den festen blev väldigt lyckad och något utöver det vanliga. Ett fint minne för oss alla som hade turen att få vara med och fira o festa med fina Marianne .

Nu fortsätter vi vårt angenäma liv här månaden ut och sen blir det mer åka …